matthias meierer på  Weingut Klaus Meierer i Mosel är född 1982 och en av vinmakarna engagerade i Generation Riesling.

Ung revolt i Rieslingland

Artiklar ur tidningen | Ur nummer: 9/2012
Av Sanna Blomquist foto Claes Löfgren och tyska vininstitutet

Utvecklingen av gastronomin har spelat en oväntad roll under Tysklands resa från halvtorrt och traditionellt till torrt och modernt. Under 1980-talet inspirerades tyska kockar av den sydeuropeiska gastronomin och i brist på passande viner fylldes listorna av franska, italienska och spanska buteljer.
De tyska vinmakarna hängde inte med och fortsatte göra sitt halvtorra vin på samma gamla, traditionsenliga sätt som alltid. Men då dessa viner inte föll den växande gourmetskaran i smaken så var det under årtionden importerat vin som fyllde glasen. Att Rheingauriesling en gång varit en stor exportprodukt, i samma prisklass som vinerna från Bordeaux, var sedan länge glömt.

Med tiden sökte de tyska vinmakarna svar på frågan och skickade sina söner och döttrar på praktik i vinvärlden. När de efter år i Australien, Kalifornien, Frankrike eller Italien kom tillbaka påbörjades den utveckling som fortgår än i dag. Vinerier har byggts om och vinmakningen har förändrats. Ståltankar och barriquer (ekfat på 225 liter) har köpts in samtidigt som skörden beskurits hårdare till förmån för en högre koncentration i druvorna.
Far- och morföräldrar har förskräckt sett på när den yngre generationen ansat bort hälften av årets skörd redan i vingården. När slutprodukten dessutom fick jäsa ut till ett torrt, vitt vin, var brytningen ett faktum. Pionjärerna hånades av sina kollegor samtidigt som de stakade ut vägen för det nya, moderna Vintyskland.
Den yngre generationen har inte bara rest, de flesta är också utbildade vid Tysklands största vinuniversitet, Geisenheim i Rheingau. En kombination som i dag, bokstavligt talat, ger god frukt.
– Unga vinmakare kombinerar sina föräldrars tradition och erfarenhet med modern beskärning och vinmakeri tillsammans med miljövänliga tekniker vilket återspeglas även i etiketter och design på flaskor, för-klarar Monika Reule, VD på Tyska Vininstitutet.
Tillsammans möts de unga vinmakarna i föreningen ”Generation Riesling” som arbetar med marknadsföring av tyska viner över hela världen. Gemensamt för medlemmarna är att de är välutbildade och internationellt orienterade, odlar vin i någon form och ännu inte har fyllt 35 år.
– Vår förhoppning är att så många unga vinodlare som möjligt ska ansluta sig till Generation Riesling-rörelsen. De är ambassadörer för den moderna bilden av tyska viner över hela världen, fortsätter Monika Reule.

Tyskland är en av världens nordligaste vinregioner. Att landet överhuvudtaget lämpar sig för vinodling kan man tacka närheten till den varma golfströmmen för. Klimatet skiljer sig markant från grannarna i söder. Vår och höst är nyckfulla perioder då oanmäld frost förekommer i tid och otid. Somrarna är måttligt varma och det regnar med jämna mellanrum. Hösten är desto torrare, vilket gynnar druvornas koncentration. Så har det i alla fall sett ut historiskt – sedan slutet av 1980-talet har temperaturen klättrat allt högre. Klimatet förändras och skapar andra förutsättningar och nya utmaningar.
– Värmeökningen gör att vi i dag kan odla druvsorter som Cabernet Sauvignon, Merlot och Syrah. Samtidigt är det vissa klassiska druvor som inte klarar värmen, Müller-Thurgau till exempel. Rädslan för att druvorna inte ska mogna har försvunnit men ersatts av nya utmaningar, förklarar Carolin Spanier-Gillot, vinmakare på Kühling-Gillot i Bodenheim i Rheinhessen, och fortsätter:
– På många sätt är förutsättningarna tuffare i dag – våren kan komma för tidigt och då riskerar stockarna att ta stor skada av frost. Det regnar inte lika ofta och det är därför många som installerar droppbevattning. Förra året höll värmen i sig långt in på hösten och vi skördade i shorts och T-shirt. Det har aldrig hänt tidigare.
Carolin Spanier-Gillot konstaterar samtidigt att slutprodukten bara blir bättre och bättre, och att det blivit enklare att arbeta ekologiskt i vingårdarna.

Ekologisk odling har också blivit vanligare. Under de senaste fyra åren har odlingsarealen fördubblats vilket innebär att Tyskland tillsammans med Spanien, Frankrike och Italien i dag är världsledande inom ekoodling.
Carolin Spanier-Gillot är tredje generationens vinmakare på Kühling-Gillot i Rheinhessen och sedan hon tog över vingården har mycket förändrats. Carolin pratar om terroir – jorden och växtplatsen – samt utmaningen att låta druvorna hänga på rankorna så länge som möjligt, utan att fruktsocker och alkohol skenar.
– Även i Tyskland spelar terroiren stor roll. Jag använder mig av samma vinifikation, samma vinmakare, fat och källare – ändå är uppvisar mina viner enorma skillnader. Det enda som skiljer dem åt är växtplatsen, förklarar hon.
Carolins resonemang får stöd av tyska kvalitetsorganisationen VDP som genomfört en fördjupad klassificering av den tyska vinmarken. I januari i år beslutades att de tidigare klassificeringarna Erstes- och Grosses Gewächs, för högkvalitativa viner från ett VDP-klassat vingårdsläge, ska kompletteras. Från och med skörden i år blir skalan fyrgradig med inspiration hämtad från grand cru-systemet i Bourgogne.
VDP Grosse Lage blir den högsta klassificeringen för de allra bästa vingårdarna. Därefter kommer VDP Erste Lage för mycket bra vingårdar. Den tredje och helt nya klassificeringen blir VDP Ortswein för mellanbra vingårdar och den fjärde VDP Gutswein för de enklare. Beroende på vilken klassificering marken har är det olika krav på vinifikation och skörd.
–Klassificeringen innebär att terroir står i fokus och att ursprung återspeglas i form av kvalitet, förtydligar Ernst Büscher, kommunikationsansvarig på Tyska Vininstitutet.
De tidigare klassificeringarna med Kabinett, Spätlese och Auslese finns kvar, men kommer enbart användas för halvtorra och söta viner. Med andra ord blir det en torr och en söt klassning, något som VDP hoppas ska underlätta för internationella konsumenter.
Tysklands 13 olika regioner har alla olika druvkrav för att uppnå högsta klassen. Gemensam druva för alla är inte helt oväntat Riesling som odlas i hela landet. Andra kvalitetsdruvor är Spätburgunder (Pinot Noir), Grauer Burgunder (Pinot Gris), Weisser Burgunder (Pinot Blanc) och Silvaner som beroende på region kan rankas olika högt.

Riesling är kejsaren av druvor i Tyskland – landet står för runt 60 procent av världens alla rieslingodlingar. Och det är tack vare Riesling som tyska viner blivit en sådan exportsuccé.
Rieslingvinernas smakbredd sträcker sig från mycket lätta, torra och fruktiga till fylliga och smakrika, halvtorra till ädelsöta samt mousserande. Nu spelar maten återigen en viktig roll då rieslingvinerna gjort sig kända som världens kanske mest matvänliga. Den rådande mattrenden med mycket grönsaker, sushi och annan asiatisk mat är optimal för rieslingviner.
Men också den tyska rödvinsproduktionen har fått ett rejält uppsving. Dock beror det snarare på gynn-samma klimateffekter och en stor nationell efterfrågan snarare än ett internationellt sug efter tyskt rödvin. I dag upptar blå druvor 36 procent av Tysklands totala vinodlingsareal och trots experiment med nya druvsorter är det Spätburgunder som dominerar.

Den tyska utvecklingen är anmärkningsvärd. Landet är i dag ett föredöme för andra vinproducerande länder. Kvaliteten förbättras hela tiden. Statistik visar att bulk- och lågprisviner snabbt tappar mark till förmån för bättre mellanklass- och kvalitetsviner. Det speglar Tysklands målsättning väl – som inte är att öka produktionen utan att i stället utveckla kvalitetssegmentet. Dessutom ligger i dag stort fokus på att nå ut som vinland också på ett bredare plan:
– Alla våra vinregioner arbetar för att just de ska uppfattas som moderna och mer dynamiska. Det är ett nytt helhetstänk som sträcker sig långt utanför vingården. Marknadsföringen omfattar allt från sociala medier till vinturism, hotell, festivaler, PR och restauranger, berättar Ernst Büscher.
De radikala förändringarna som skedde när vinodlarna för tjugo år sedan lämnade över ansvaret till den yngre generationen har gett resultat. En viss skepsis och rädsla från föräldragenerationen har bytts ut mot stolt-het och framtidstro.

På bara tre år har Generation Riesling vuxit från 77 till 380 medlemmar.

Frost är en förutsättning för Icewine, men utgör också ett ständigt hot på dessa nordliga breddgrader.

Runt 60 procent av världens Riesling-odlingar finns i Tyskland.

Melanie Unsleber från Franken har turnerat världen runt som ambassadör för ”nya Vintyskland”.

Den yngre generationens framfart i vingårdarna har resulterat i högre koncentration i druvorna och mer karaktärsfulla viner.

Theresa Breuer basar för skörden på Georg Breuer, en i Sverige välkänd representant för modern tysk riesling.

Monika Reule, VD på Tyska Vininstitutet, sprider gärna bilden av ett Tyskland som ett ungt, modernt vinland.